Frågor och svar
Studentbostadsbranschen omges av begrepp som det i vissa fall kan behövas en förklaring till. Vad skiljer en studentbostad från andra bostäder? Är alla studentbostäder likadana? Är det dyrare att bo i studentbostad än i vanlig hyreslägenhet? Nedan besvarar vi de vanligaste frågorna om studentbostäder.
1. Vad är en studentbostad?
2. Vilka typer av studentbostäder finns i Sverige?
3. Hur många studentbostäder finns det i Sverige?
4. Var finns det studentbostäder?
5. Hur söker man studentbostad?
6. Vad krävs för att bo i en studentbostad?
7. Vad kostar en studentbostad?
8. Varför är inte studentbostäder billigare?
9, Varför är det så stora badrum i annars väldigt små lägenheter?
10. I nya lägenheter finns ofta dyra saker som ekpanel och centraldammsugare, kan man inte skippa det och ha lägre hyra?
11. Vart går hyran?
1. Vad är en studentbostad?
Enligt Studentbostadsföretagen är en studentbostad en bostadslägenhet för person inskriven vid studiemedelsberättigande eftergymnasial utbildning. Studentbostaden skall upplåtas med hyresrätt och på villkor om begränsad besittningsrätt, vilken är kopplad till hyresgästens fortsatta studier.
2. Vilka typer av studentbostäder finns?
Den definition som Studentbostadsföretagen brukar använda sig av
innebär att det finns tre grundtyper av studentbostäder; korridor-
bostäder, studentettor och lägenheter.
En korridorbostad är en studentbostad med flera enskilda rum,
vanligtvis i en korridor. Korridorbostadens enskilda rum tillsammans
med de allmänna utrymmena såsom kök, gemensamhetsutrymme
och eventuellt hygienutrymme utgör en bostadsenhet. Studenten
hyr ett av rummen i korridoren.
En studentetta är en bostadslägenhet avsedd för en person. En
studentetta är byggd med undantag från Boverkets byggregler vilket
innebär att framförallt kökets storlek och krav på avskildhet skiljer sig
från vanliga lägenheter.
En studentlägenhet är en bostadslägenhet avsedd för en eller flera boende. Studentlägenhet är (bortsett från att det är en studentbostad) som vilken annan lägenhet som helst.
3. Hur många studentbostäder finns det i Sverige?
Totalt finns ungefär 83 000 studentbostäder i Sverige, Studentbostadsföretagens medlemmar representerar ungefär 60 000 av dessa.
4. Var finns det studentbostäder?
De orter som har eftergymnasial utbildning har i regel särskilda bostäder för studenter. I vissa fall har det kommunala bostadsbolaget ett antal bostäder som de reserverar för studenter efter behovet på orten. På andra orter finns företag som enbart har studentbostäder, ofta finns en blandning. På sokstudentbostad.se finns mer information om orter med studentbostäder.
5. Hur söker man studentbostad?
Det finns ingen enhetlig kö för att söka studentbostad i hela landet. De olika studentbostadsföretagen har olika sätt att fördela sina bostäder. Det enklaste sättet är att gå till sokstudentbostad.se där samtliga medlemmar i Studentbostadsföretagen finns representerade.
6. Vad krävs för att få bo i en studentbostad?
Reglerna varierar något mellan de olika företagen för vad som krävs för att bo i en studentbostad. Gemensamt är dock att man skall vara antagen till en studiemedelsberättigad eftergymnasial utbildning. För att få bo kvar krävs i regel att man klarar ett visst antal poäng per termin. Snävare regler kan förekomma.
7. Vad kostar en studentbostad?
Den genomsnittliga årshyran i Sverige för en studentbostad var 37 939 kr under 2008. Summan är den genomsnittliga hyran (inkl. el) av våra medlemmars studentbostäder. Denna kostnad skall fördelas på mellan 9 och 12 månader, då vissa bostäder har hyra 9 månader om året, medan andra har 12 månader. Vilka bostäder som har 9 eller 12 månaders hyra varierar mellan olika orter och företag. Siffran uppdateras i juni varje år då insamlingen av information baseras på den faktiska summan under förevarande kalenderår.
8. Varför är det inte billigare att bo i studentbostad?
Ibland hör man att studentbostäder skulle vara dyrare att bo i än andra bostäder. Detta är inte sant. Vad som är sant är att det generellt sett är dyrare att bygga och förvalta studentbostäder än vanliga bostäder. Studentbostäder är dyrare att bygga eftersom små lägenheter är dyrare att bygga per kvadratmeter än stora lägenheter. De är dyrare att förvalta pga. att det bland annat är högre omflyttningshastighet (hur ofta de boende flyttar in och ut ur bostäderna) vilket t.ex. innebär högre slitage och mer administrativa kostnader med t.ex. kontraktskrivande och nyckelutlämning. Ser man till den vanliga bostadsmarknaden har inte studentbostäder högre hyra än vanliga bostäder om man jämför samma bostadstyper. Det regleras i hyreslagen.
9. Varför är det så stora badrum i annars väldigt små lägenheter?
Enligt Boverkets regler för byggande, som alla måste följa, måste varje bostad vara tillgänglighetsanpassad så personer med t.ex. rullstol kan komma fram i bostäderna. Detta ställer ett antal krav på utformningen av bostaden och märks framförallt på att badrummen upplevs som stora i förhållande till resten av bostaden.
10. I nya lägenheter finns ofta dyra saker som ekpanel och centraldammsugare, kan man inte skippa det och ha lägre hyra?
Ofta handlar sådant som kan upplevas som onödigt lyxigt om någon hundralapp om året i högre hyra, men åtskilliga hundralappar mindre i underhållskostnader på längre sikt. Erfarenheten visar att en sådan sak som t.ex. något dyrare materialval eller centraldammsugare innebär att slitaget på bostaden minskar då materialet håller längre, eller när alla har tillgång till en välfungerande dammsugare.
11. Vart går hyran?
SGS Studentbostäder i Göteborg har gjort en sammanställning av vilka delar hyran består av. Nedan visas hur stora delar olika områden utgör av hyran för en studentbostad (i Göteborg):
1 % vardera - Försäkring och bevakning, markhyra och kabel-tv
2 % vardera - Vatten, sopor och fastighetsskatt
4 % - Reparationer
6 % - El
9 % - Värme
11 % - Administration
14 % - Fastighetsskötsel
15 % - Underhåll
11 % - Avskrivningar
21 % - Räntekostnader